Min största mardröm håller på att bli sann, Wilma har blivit en gnagare. Trots tappra försök att hålla henne vit å blå...
Skämt åsido, Wilma håller på att få sina första tänder. Man kan se två framtänder i underkäken nu, detta förklarar iaf all dregel å gnäll som vi fått stå ut med senaste tiden. Kul att lillskiten blir större men det känns som allt händer för fort, snart har hon fördubblat sin vikt sedan födseln. Nu är hon nog tyngre än Sigge. Julen är iaf över för detta år, det var trevligt trots att min ryggvärk tog bort en del av glädjen.