Blir lite trött på att folk inte vill förstå att vi inte kan vara borta två nätter. Hur många gånger man än säger de så kommer än en gång frågan.
För det första så klarar inte Sigge att vara ensam två nätter. Sen Wilma kom totalvägrar han. Så fort vi är borta för länge så äter han upp all mat, oavsett hur mycket vi lägger upp. O nej, vi har tyvärr ingen som kan mata honom.
För det andra så kniper Wilma när man är borta för länge. Och de flesta vet att vi redan kämpar med bajs. Vi vill ej utsätta henne för ännu en förstoppning. Gör ont i mig att bara tänka på senaste besöket på akuten.
För det tredje så har jag fått en släng av förslossningsdepression som även resulterar i panikångest. Jag klarar ingen form av stress just nu och får äta lungnande för att änns kunna ta hand om min dotter.

Så såhär ser julen ut för oss:
Den 24/12 självaste julafton åker vi härifrån på obestämd tid men så tidigt som det går. Först åker vi till min mamma som vi traditionellt alltid gör på julafton. Kvällen spenderas hos min pappa.
Dagen efter alltså den 25/12, så åker vi till Fiskfarmor. Åter igen på obestämd tid men så tidigt det går.
Sedan åker vi hem samma dag. Så om någon annan vill träffa oss så får ni besöka oss på de platser vi kommer att vara på. Det blir nog så mycket åkande ändå och jag hoppas att jag klarar denna jul.
Hoppas att folk har förståelse för att vi tyvärr måste vara lite egoistiska pga Wilmas och min hälsa.